Djurkommunikation

Läs gärna artikeln som skrevs om mig när jag var i Tranås och föreläste om, att tala med djuren. Då gjorde jag en sittning med en hund Loppan och redovisade sittningen för åhörarna. Hör gärna av er per e-post eller ring mig för tidsbokning eller om ni undrar över något.

Sköt om er och era djur!

Nästan alla hushåll har något djur hemma hos sig och att då kunna prata med sitt djur och att få hjälp av professionella djurkommunikatörer, för att exempelvis försöka ändra ett dåligt beteende hos en hund, som jagar bilar eller kissar inne, är ju en fördel. Att kunna förstå sitt djur och veta vad dom blivit skrämda av, vad dom gillar, vad dom saknar mm. Det är här som jag kan hjälpa till som djurkommunikatör.

Jag har alltid kommunicerat med djur men det är på senare år som jag förstått att jag kunde tala med dom aktivt. Certifierad djurkommunikatör blev jag hos Pehr Trollsveden och det var efter det jag aktivt började tala med djuren på professionell nivå. Jag håller föredrag i att tala med djuren och har även kurser. Jag kommer gärna ut och håller föredrag och kurser, bara ni är minst sex deltagare. Jag har även privata sittningar med ditt djur.

Det går bra via telefon eller att du mailar eller skickar ett nytaget kort på ditt husdjur eller personligt besök.

Jag har alltid pratat med djuren men det var när jag var runt 10 år som jag träffade på en liten katt hos grannen som pratade tydligt till mig och sa att den ville flytta hem till mig. Det var en liten svartvit bondkatt som bodde i ladugården där jag hade hästarna. Hon var minst i kullen och fick inte så mycket mat av sin mamma, för de större kattsyskonen trängde bort henne. När jag kom till ladugården kom hon springande och jamade högt till mig och inne i mig hörde jag en röst som sa, hjälp mig jag vill ha mjölk. Nästa dag värmde jag mjölk och tog med mig i en flaska till katten och hon lapade friskt i sig mjölken. Efter hon hade ätit så kröp hon upp i min famn och spann gott och sa, tack mamma. När jag sen kom hem till min mamma började operation övertalning för att få ta hem min katt. Men det var värre. Vi hade haft många katter under årens lopp och på senare år då dom byggde om vägen utanför där vi bodde, blev flera katter överkörda, så mamma ville inte att vi skulle skaffa mer katter, då de bara blev överkörda och vi barn blev så ledsna varje gång. Men jag gav mig inte. Jag fick min katt till sist, en liten kattflicka som jag döpte till Ida. Vi var ett team i allt. Hon var min bästa vän och vi sov alltid ihop och låg och pratade. Hon tröstade mig när jag var ledsen och den katten lärde mig vad kärlek är. Då förstod jag inte att jag pratade med min katt, men nu har jag förstått att jag haft den gåvan hela tiden.